Jag har gullat med Bosse och brudarna… De är precis lika mysiga i verkligheten som i sin alldeles egna blogg. De höll hov i en av Eragons pallkragar. Jag och en besökare till föll på knä infor denna bedårande skara som sträckte sig nådigt efter de morotsbitar som bjöds. Märtas små, nya pliggar gjorde att hon fick små, små bitar. Om bitarna var för stora spottade hon ut dom.

Det här hände när jag var och lämnade min busiga skara ï Eragons trygga vård för en vecka sedan.

Under veckan som har gått har jag fått regelbundna rapporter. Stumpan har skött sig exemplariskt, det lilla trollet. Hon försöker charma alla som kommer och besöker genom att sträcka sig mot alla händer som sträcks ner. Jag tror att hon saknar att bli pysslad med. Här hemma är ju skaran ofta fördelade mellan olika knän på kvällarna. Myspåsar, filtar, handdukar och klappande, kliande händer finns det ingen brist på. Vad vi saknar däremot är den sociala marsvinsuppfostringsmöjlighet som man får i en flock av dignitet.

En flick-Kola var på tillfälligt besök och gav Stumpan en hård lektion i ödmjukhet. Då var det Stumpan som sprang…

Tomas gör det han ska. Dvs håller ordning på flickorna i sin flock.

Niña är som hon brukar: snäll. Framför allt är hon snäll mot Tomas. Det är viktigt för mig och säkert för Tomas också.

Det senaste jag hörde var att alla mina tre sitter i samma flock utspädd med en hel del andra. Det går bra, dom söker sig till varandra. (Det kan ju vara lite förrädiskt för det är ju bra att ha kompisar när man är osäker, men hur blir det när det bara är de tre kvar? Håll en massa tummar för att lugnet fortsätter.) Nu ska det börja plockas bort någon/några individer nu och då till bara ursprungstrion är kvar. Då får vi se om kuppen har lyckats. Annars får man ta till plan B…

Jag har varit i Göteborg och lämnat min stolliga flock på Eragons skola för vanartiga smågrisar. Jag säger som många andra: -Kan någon få ordning på denna trio så är det Irene.

Stumpan hamnade rätt ner i en väletablerad flock välväxta, urgoa luddisar som är pensionatgäster på Eragons. Ingen dramatik alls.

Efter cirka två timmar

Lyckosten Tomas fick ett helt gäng småflickor att mingla med.

Var är dom??

Här är (en del av) dom

Niña fick en äldre, nyinkommen hona och kastraten Monaco som burkamrater. Hon var inte odelat förtjust i Monacos uppvaktning. Hon är en dam med stor integritet. Speciellt om rumpan Det jag fick av bild på henne var en stor luddboll genom gallret:

Inte helt tillfreds...

Och hennes två sambos på håll…

Monaco till höger

Som svar på ett SMS i går kväll om hur det gick för Niña med ny bekantskap fick jag följande svar:

Niña tycker att Monaco är direkt fånig men annars är det inga problem. Likt Ferdinand ligger hon i ett hörn med ett höstrå i munnen.

Det värmer ett mattehjärta att höra

Jag fick också ett mail med en jättetjusig bild, som Irene har tagit, på Niña där hon visar upp sin väldigt intelligenta underläpp:

Ser jag bra ut så här?

Jag saknar dom… Väldigt…

Det ska bli skönt när dom kommer hem igen.

Mitt i eländet så måste jag le åt makens orduppfinningar. Det senaste är ett nytt tillnamn till Stumpan efter att jag beklagat mig över henns kamphundsgen. Numera är Stumpan inget renodlat marsvin utan en marstaff

Sedan vill jag dela med mig av ett underbart meddelande jag fick när jag skulle undersöka hur mycket det kostar numera att försäkra ett marsvin, eller tre. (Ja, jag vet att jag borde ha gjort det för länge sedan. Men det har fallit mellan stolarna och bättre sent än aldrig… ) Av någon anledning skall dom ha födelsedatum på försäkringsföremålet. Jag som har lite svårt att bara höfta till med något, ringer självklart till Sveland och frågar hur jag beter mig om jag inte vet när marsvinet är fött, faktiskt inte ens vilket år. Jag och kundtjänst var överens om att det var en fånig uppgift eftersom ett marsvin inte tappar värdet på något sätt och som en bil t ex inte kan ha vissa försäkringar efter en viss ålder.

Så surfade jag in på Agrias hemsida… Där kan man fylla i ett webformulär. Där frågar man efter födelsedatum också. Jag har ju fortfarande ingen aning så jag försökte hoppa över den uppgiften. Men nähä, det kan man inte. Den är obligatorisk. Då fastnar mitt obstinata finger på en siffra. När jag sedan trycker på pil-knappen så får jag ett helt underbart meddelande:

Klicka på bilden för att förstora den...

Så skynda, skynda att försäkra era marsvin innan dom blir mer än 100 år

Nu vill jag dela med mig av något trevligare än osämja och slagsmål.

Jag var och hälsade på PimPim med fästmö. (Dom ska ju gifta sig snart enligt lillmatte.) Mellanmatte är duktig på att fotografera och har köpt sig en systemkamera. Den blir det riktigt snygga bilder med. Molly är ett tacksamt objekt eftersom hon är så söt

(Ja, ja. PimPim är stilig han också, men nu handlar det om Molly.)

I början tyckte man att Molly inte drack ur vattenflaskan så man blev orolig över att hon inte visste hur man gjorde. Då sätter man ner en skål med vatten. Molly kan dricka ur skål. Hon kan också använda fönstervägen…

Molly! Snigel eller eremitkräfta?

Efteråt har man sett henne dricka ur vattenflaskan också.

Jag har väntat på att de tre gosekorgarna som står under elementet i köket ska bli upptagna av varsin tröttlimpa så att jag kan ta ett representativt kort som tack till Bosse och brudarna med matte och deras tveksamma bekantskap ( ) Anna. (Hon som gör otäcka saker som kloklippning etc. Burr!)

Nu har det hänt!! Men… Det är ju typiskt att det händer när Stumpans gosekorg är i tvättmaskinen. Så, längst till vänster ligger Stumpan i en inköpt sponsorkorg från Eragons. I mitten ligger Niña i sin vinnarkorg och längst till höger ligger Tomas i sin alldeles egen presentkorg.

Vinnartrion

Om det någonsin sker att alla de ”rätta” korgarna är på golvet samtidigt och alla tre ligger i rätt korg och och jag har kameran framme och ingen får för sig att jag hukar mig för att det är godis på gång så att dom springer ur korgen innan jag hinner ta kortet, så ska jag publicera det. Jag lovar.

PS. Jag är bara tvungen att ge er några bonus-stilstudie-bilder. Gosekorgarna är MYCKET uppskattade och den som har hittat flest sätt att ligga i dom hittills är Stumpan. Ninja ligger helst på sidan (som man ser på tidigare bilder) och Tomas fluffar upp sig till en goseboll:

Gosekorg med inbyggd fluffboll (Tomas)

Stumpan däremot utnyttjar helst kanten till att lägga upp framtassarna på, hänga ut kroppen över, lägga kinden på, lägga hakan på, hänga ut en armbåge över (kallad ”krombåge” i raggarkretsar) etc. Några av stilarna ser ni i förra inlägget och ett par kommer här:

Gosekorg med inbyggd kudde

Stumpan hänger ut "krombågen" från gosekorgen