Nu har Kajsa fått komma hem igen. Hon är rakad på alla fyra benen, men man behövde inte sticka i alla. Man har stuckit i bakbenen och hon har rejäla blåmärken där

Blå Kajsa from Camilla on Vimeo.

Rakad, med blåmärken efter att blod är taget för test av sköldkörtelproblem.

Men Kajsa är en förlåtande dam och var jätteglad att få komma hem. Hon fullkomligt slukade en portion Critical Care. Det gick på rekordsnabba tre minuter. Jag bjöd på ett par tuggor av min banan också. Risken är att hon blir lite mjuk i magen av den, men hon var så fruktansvärt hungrig så jag hade inte hjärta att neka. Nu låter det som om hon inte har fått mat hos veterinären. Det har hon. Hon har ätit Oxbows pellets och hö och druckit vatten, men de gav henne inte CC. Jag tror att hon har varit lite för upptagen för att äta ordentligt. Nu är hon i alla fall hemma i egen hage.

Kajsa putsar from Camilla on Vimeo.

Kajsa rättar till frisyren

Nu skänker jag alla tankar jag har till Kajsa som är hos veterinären för att ta blodprov. Det betyder att jag har lämnat henne på morgonen och veterinären kommer att sticka henne i alla fyra benen flera gånger under dagen för att få tillräckligt med blod för att testa om hon har sköldkörtelproblem. Ni får gärna skänka en tanke till Kajsa. Jag tror hon kommer tycka den här dagen är den värsta i hennes liv.

Kajsa har fått med sig en liten påse ärtplättar att få som tröst och sin Biltemapall att gömma sig under emellan marsvinsplågeriet.

Sedan kommer det dröja en vecka innan vi får svar…

Morgonvikten var i dag 706 gram…

Kajsa mår, efter omständigheterna, bra. Hon går upp i vikt. Jag ger henne Critical Care några gånger om dagen som stöd till det andra hon pillar i sig själv. Så här ser en normal dag i Kajsas liv ut just nu.
Jag har delat av hagen så att Kajsa får lugn och ro.

Kajsas kupé

Tidigt får alla grisarna ett mål grönsaker. Kajsa har inte förstått att det är bra för henne så hon plockar ut gurkskivan, morotsslanten och eventuell sallad. Broccoli kan slinka ner. Men paprika, vitkål och kinakål dissar hon helt. Jag försöker överlista henne genom att pudra extra C-vitaminpulver på gurkan och moroten. Efter ett par timmar väger jag henne.

Det stannade på 697 gram

Jag blandat CC och ett par mililiter Fortimel Skogsbär.

Morgonmål

Kajsa äter det inte jättegärna, men med lite lock och pock går det ner. Sedan är det dags för golvtid i köket i fyra – fem timmar, med sällskap.

Tomas är en riktigt snäll och lugn kille.

Niña o ja from Camilla on Vimeo.

Niña är ganska lugn och snäll så när man är krasslig är hon trygg att vara med.

Kajsa sover rätt mycket. Ibland känner jag att man måste väcka henne så att hon inte glömmer att äta hö…

Sussar på maten

Favvostället from Camilla on Vimeo.

Bakom korgen, under elementet och på myspåsen. Där ska Kajsa vara. Vår bakvända toka.

Maritza och Stumpan får hålla varandra sällskap i hagen eftersom främst Maritza är riktigt pestig mot Kajsa och Kajsa orkar inte riktigt säga ifrån just nu. Stumpan är mest nyfiken och retsam, men Maritza utnyttjar situationen till fullo. Jagar Kajsa och nafsar henne i rumpan… Hon har behov av att hävda sig, den lilla tonåringen.

När det börjar närma sig eftermiddag byter vi plats på Maritza, Stumpan och Kajsa. Maritza och Stumpan får komma ner i köket med Tomas och Niña, resten av dagen/kvällen, och Kajsa flyttar till hagen efter att hon fått ett mål Critical Care utan Fortimel.

Uppdukat

Det slinker ner lättare.

Man kan äta med sked.

Sen är hon mätt och ligger och gosar en stund i knät innan hon får gå ner i sitt krypin. Efter varje måltid äter hon en hel del hö och hon föredrar vattenskål framför flaska. Hon är väldigt söt när hon dricker.

Törstig

Som man kan se på bilden har jag dukat upp med pellets också. Kajsa är inte så förtjust i pellets. Jag tror hon är uppfödd på det till hon kom till oss så det är vardagsmat. Det mesta hamnar på golvet när hon trampar i skålen. Men Vitakraft har ett höfoder som heter något med Natural som brukar gå hem hos de flesta marsvin. Det äter hon gärna av. Mina andra marsvin tycker så mycket om det så vi har börjat kalla det för knarket. De blir helt fnoskiga när de får sånt. Nu händer inte det så ofta eftersom jag föredrar att ha det för såna här tillfällen när man verkligen vill få i dom mat. De blir förresten fnoskiga av pellets också.

Nu kommer Kajsa att få ett mål med Critical Care till, sent innan jag går och lägger mig, så att hon står sig över natten.

Snart dags att vila

Och på griffeltavlan över hagen där jag skriver födelsedag och vikt har vi ändrat

från det här

till det här.

Jag noterar att Maritza väger mer än Kajsa och att Niña måste banta. Jag börjar ana var Kajsas del av nyttigheterna som hon ratar tar vägen…

I dag, när jag precis hade beställt mat till lunch, ringde sonen. Han berättade att Kajsa mådde jättedåligt. Han hade lagat lunch till sig själv och fått några morotsflisor över som han tänkte ge grisarna. Alla kom springande när han lockade utom Kajsa som låg kvar på sidan. När han trugade med en morotsbit (en av hennes favoriter) ramlade hon över på rygg när hon skulle försöka ta sig upp. Hon kom inte upp. Hon låg och ryckte. Han släppte allt, inklusive lunchen, ringde en taxi och ringde sedan mig för att be mig ringa Djurkliniken Roslagstull och tala om att han var på väg med Kajsa. Jag gjorde så och satte mig själv på bussen som går direkt mellan mitt jobb och Roslagstull.

När jag kom fram var Kajsa redan mottagen av vår favoritveterinär Barbara. Hon hade repat sig en del under taxiresan, men det syntes att hon var vinglig och ögonen var trötta. Men hon blev glad när jag kom och nosade genast runt mina fingrar efter gottis. Barbara hade vägt henne och konstaterat att hon hade gått ner  ett hekto sedan jag vägde henne sist för en månad sedan! Jag blev alldeles bestört. Jag slutade väga Kajsa sedan hon stadigt låg på +750 gram och hon äter och dricker som hon ska. Jag trodde hon hade fått en hjärnblödning, men Barbara sa att hon inte skulle repat sig så snabbt då. (Innan sonen gick till köket för att laga lunch hade han sett Kajsa tjafsa med Maritza, och då stod hon och sprang in under en pall.) Hon sover rätt mycket, men det har jag trott beror på att hon är gammal. Barbara har en teori om att hon kan ha fått sköldkörtelproblem. Det gör att man blir trött, lite rastlös/nervös och mager. Kajsa har svårt att sitta still när hon är vaken, men nervös… Tja, jag tycker ju att hon är jättetrygg, för att vara ett marsvin, men hon kanske kan kallas för nervös i sitt förhållande till de andra marsvinen. Hon springer så fort någon snuddar hennes yviga rumppäls och markerar efter de andra ibland när de har retats med henne.

Nu är det så att för att kunna konstatera sköldkörtelproblem (det fanns ett snyggt medicinskt namn som jag inte minns) måste man ta blodprov och skicka in för analys. Det är inte lätt på ett marsvin, har jag förstått. Dessutom ville inte Barbara stressa Kajsa när hon mår så pyton. Så Kajsa fick ”dropp” med B-vitamin dvs man sätter en vätskebula under huden i nacken som sedan absorberas av kroppen. Sedan fick vi åka hem, med råd om att försöka göda upp henne och väga henne ett par-tre gånger i veckan. Blodprov ska tas så snart hon mår lite bättre.

Kajsa är sjuk from Camilla on Vimeo.

Kajsa är sjuk och ligger och sover. Hon drömmer mycket. Titta på ögat… Antagligen drömmer hon om veterinärbesöket vi gjorde i dag och hemresan som gick med tunnelbana och buss. Massor med intryck.

Nu sitter jag här och tittar på Kajsa när hon sover. Jag ger henne ljummen Critical Care på kokt vatten (1 msk färdigblandat) varannan timme. Den äter hon glupskt själv om jag ger det med sked. Hon äter alltid lite hö efter att hon fått CC. En liten morotsflisa doppad i C-vitaminpulver och en skiva gurka har slukats girigt. Veterinären, Barbara, sa att hon bör få i sig 30-38 ml CC per dygn. Men Kajsa äter som om hon aldrig sett mat förr så den mängden har vi snart kommit upp i på några timmar. Jag har precis ringt veterinären igen för att fråga om det är farligt att ge henne för mycket och fått rådet att inte ge mer än 50 ml per dygn och hålla koll så att hon inte blir hård om buken. Nu ska jag sätta ett litet galler så att hagen blir tudelad. Kajsa behöver sällskap men just nu får det bli på lite avstånd när jag inte tittar på. Och så ska jag försöka lösa morgondagen…