Kajsa-skrutt är krasslig

I dag, när jag precis hade beställt mat till lunch, ringde sonen. Han berättade att Kajsa mådde jättedåligt. Han hade lagat lunch till sig själv och fått några morotsflisor över som han tänkte ge grisarna. Alla kom springande när han lockade utom Kajsa som låg kvar på sidan. När han trugade med en morotsbit (en av hennes favoriter) ramlade hon över på rygg när hon skulle försöka ta sig upp. Hon kom inte upp. Hon låg och ryckte. Han släppte allt, inklusive lunchen, ringde en taxi och ringde sedan mig för att be mig ringa Djurkliniken Roslagstull och tala om att han var på väg med Kajsa. Jag gjorde så och satte mig själv på bussen som går direkt mellan mitt jobb och Roslagstull.

När jag kom fram var Kajsa redan mottagen av vår favoritveterinär Barbara. Hon hade repat sig en del under taxiresan, men det syntes att hon var vinglig och ögonen var trötta. Men hon blev glad när jag kom och nosade genast runt mina fingrar efter gottis. Barbara hade vägt henne och konstaterat att hon hade gått ner  ett hekto sedan jag vägde henne sist för en månad sedan! Jag blev alldeles bestört. Jag slutade väga Kajsa sedan hon stadigt låg på +750 gram och hon äter och dricker som hon ska. Jag trodde hon hade fått en hjärnblödning, men Barbara sa att hon inte skulle repat sig så snabbt då. (Innan sonen gick till köket för att laga lunch hade han sett Kajsa tjafsa med Maritza, och då stod hon och sprang in under en pall.) Hon sover rätt mycket, men det har jag trott beror på att hon är gammal. Barbara har en teori om att hon kan ha fått sköldkörtelproblem. Det gör att man blir trött, lite rastlös/nervös och mager. Kajsa har svårt att sitta still när hon är vaken, men nervös… Tja, jag tycker ju att hon är jättetrygg, för att vara ett marsvin, men hon kanske kan kallas för nervös i sitt förhållande till de andra marsvinen. Hon springer så fort någon snuddar hennes yviga rumppäls och markerar efter de andra ibland när de har retats med henne.

Nu är det så att för att kunna konstatera sköldkörtelproblem (det fanns ett snyggt medicinskt namn som jag inte minns) måste man ta blodprov och skicka in för analys. Det är inte lätt på ett marsvin, har jag förstått. Dessutom ville inte Barbara stressa Kajsa när hon mår så pyton. Så Kajsa fick ”dropp” med B-vitamin dvs man sätter en vätskebula under huden i nacken som sedan absorberas av kroppen. Sedan fick vi åka hem, med råd om att försöka göda upp henne och väga henne ett par-tre gånger i veckan. Blodprov ska tas så snart hon mår lite bättre.

Kajsa är sjuk from Camilla on Vimeo.

Kajsa är sjuk och ligger och sover. Hon drömmer mycket. Titta på ögat… Antagligen drömmer hon om veterinärbesöket vi gjorde i dag och hemresan som gick med tunnelbana och buss. Massor med intryck.

Nu sitter jag här och tittar på Kajsa när hon sover. Jag ger henne ljummen Critical Care på kokt vatten (1 msk färdigblandat) varannan timme. Den äter hon glupskt själv om jag ger det med sked. Hon äter alltid lite hö efter att hon fått CC. En liten morotsflisa doppad i C-vitaminpulver och en skiva gurka har slukats girigt. Veterinären, Barbara, sa att hon bör få i sig 30-38 ml CC per dygn. Men Kajsa äter som om hon aldrig sett mat förr så den mängden har vi snart kommit upp i på några timmar. Jag har precis ringt veterinären igen för att fråga om det är farligt att ge henne för mycket och fått rådet att inte ge mer än 50 ml per dygn och hålla koll så att hon inte blir hård om buken. Nu ska jag sätta ett litet galler så att hagen blir tudelad. Kajsa behöver sällskap men just nu får det bli på lite avstånd när jag inte tittar på. Och så ska jag försöka lösa morgondagen…