Selma den missförstådda

Så var det Selma, en tjej som man redan på zooaffären hade talat om för köparna av den 6 veckor gamla honan att hon hatade andra marsvin och bara slogs med dem. Därför dömdes hon till ett liv i en bur som var precis så stor att den inte var olaglig (70 x 45 cm) ensammen i tre år, till familjen kom på att man var allergisk mot henne och skulle dessutom flytta.

Det här är Selmas gamla hem.

Hon hade en söndergnagd plastbubba hon fick ha på nätterna. På dagarna fick hon inte ha den för då satt hon bara i den, sa man till mig. Hon hade en hamsterflaska till vattnet och saltsten i ett hörn. Höhäcken satt där också, och pellets i en skål. Familjen har två yngre söner som faktiskt var jätteledsna för att Selma skulle flytta, men både mamman och den ene sonen var tydligen överkänsliga mot henne. Och jag tycker att det var tur! För annars hade hon suttit kvar i den pyttelilla buren, ensam, med palletsskål, höhäck, minimal vattenflaska, saltsten och ett skydd hon bara fick ha på nätterna. Jag hämtade henne den 27 maj och lät henne flytta in i en rejäl bur som stod så hon både kunde se, höra och känna lukten av mina marsvin. Vid ett tillfälle fick hon också under någon timme träffa Musse och Lakrits, två av de fem sheltisarna jag skrivit om, i en stor nystädad hage. Det är två jättesnälla tanter som putsar på varandra och andra. Det gick hur bra som helst. Det nosades och putsades och kurrades och bestegs i all gemytlighet till alla tre föll omkull under varsin Biltemapall. Jag har väldigt svårt att tro att Selma någonsin har varit mer aggressiv än något annat marsvin.

Selma fick ett gömsle, större bur, ordentligt med hö på burgolvet och annat man kan tycka om som marsvin. Blåbärsris t ex.

Jag ville dock inte att hon skulle flytta in i flocken eftersom redan den 3 juni reste hon med en bunt andra hemlösa Stockholmsmarsvin till Eragons i Göteborg.

Selma du missförstådda. Klart att du inte hatade andra marsvin. Du älskade att vara i storflocken hos Irene.

Hon fick skjuts till Eragons av Irene själv när hon hade ett ärende i Stockholm. Dessutom hade de som stod i kö till Marsvinshjälpen fått information via mail att det fanns en möjlighet att under några timmar lämna sina marsvin för omplacering hos Eragons. Vi öppnade helt enkelt en Eragonsfilial under några timmar hemma hos mig på söndagen när Irene skulle åka hem. Om jag minns rätt var det åtta små personer som for med till Göteborg för att finna sina nya hem.