Fluffy/Blixten och de (fem) fyra kaninerna

Så var det Fluffy, en ensam marsvinsille, och de fyra kaninerna som bodde i en pytteliten bur i en hall hos en indier och hans två pojkar som hade tröttnat på sina husdjur. Det började med att jag hämtade Fluffy den 17 mars, som skulle vara en tjej och visade sig vara en kille. Alldeles för långa klor och tovig i pälsen kom han till mig.

Långa klor

Tovig rumpa

När jag kollade igenom honom upptäckte jag att det just var en kille och inte en tjej. Tanken var att han skulle ha åkt till Eragons men eftersom jag hade kontakt med en tjej på Facebook som sökte en kompis till sin ensamme hane så frågade jag om hon var intresserad. Det var hon.

Efter att ha klippt bort jätetovor och halverat klorna så är Fluffy så snygg.

Jag erbjöd mig att skjutsa honom till henne helgen efter. När jag hämtade honom satt han i en pytteliten bur med fyra kaniner. De klev på varandra. Indiern berättade att de hade haft en femte kanin, men den hade de sålt.

Överbefolkat! Det bodde en kanin till och ett marsvin i denna bur.

När jag berättade detta för Fluffys blivande matte sa hon ”Hämta kaninerna! Jag omplacerar kaniner.” Nu ville indiern egentligen behålla en av kaninerna. Men jag övertalade honom att jag skulle ta dem allihopa. Så den 24 mars hämtade jag buren och kaninerna sedan åkte vi direkt till Fluffys nya matte. Den lilla buren fick fungera som resebur för kaninerna.

En liten sidoberättelse är att när jag hämtade kaninerna var inte pappan hemma utan det var sönerna som lämnade ut kaninerna. Då berättade jag att marsvinet deras pappa lämnade ut helgen innan inte var en hane utan en hona. Det visste grabbarna om! Så när jag frågade om namnet Fluffy sa de att; Nä, honom kallade vi Blixten. Det var hans mamma som hette Fluffy, men hon dog. När vi kom till Fluffys nya matte Berättade jag det men Fluffy har hetat Fluffy hela tiden hos mig så han fick behålla namnet.

När Fluffys matte undersökte kaninerna konstaterade hon att de hade en lång mjuk päls som hade filtat ihop sig ända in på huden. Det var som pansar på ryggarna på dem. Hon hade drygt jobb att klippa bort filten från dem. Hon berättade att hon klippte och grät när det var så nära huden att hon råkade klippa dem i skinnet. De mår numera bra. Har fått ny päls och några har också nya hem.

Fluffy blev förresten min första omplacering. I och för sig med Irenes benägna hjälp, men ändå