Något bra måste jag gjort på sista tiden. I dag när jag kom hem låg ett stort, spännande grönt, vadderat kuvert på köksbordet. Maken hade hittat det i brevlådan.
Mitt namn och min adress. Ingen avsändare...
Jag älskar paket även om jag vet vad det är i dem, och detta var ju liksom lite av ett paket, men jag hade ingen aning om vad det kunde vara. Jag funderade på om jag hade beställt något på sista tiden, som jag hade glömt bort. Men, nej, jag har beställt saker, men det är från kända ställen så deras förpackningar känner jag igen.
Baksidan gav ingen ledtråd. Kuvertet var begagnat...
När jag vänt och vridit på det ett tag blev maken otålig och sa till mig att öppna det. Det gjorde jag försiktigt… Och i låg en present som jag blev så glad över 
Det var så jag fick hålla tillbaka tårarna. För tänk om de hade fallit ner på den fina presenten och förstört den.
Så ljuvligt underbat vacker bild! Tack, tack, tack snälla Eleni
Klicka på bilden så ni får den i rätt proportioner. Den är så fin. Det är en akvarell föreställande, från vänster, Kajsa, Stumpan, Tomas, Niña och Maritza. Jag älskar den! Den kommer bli så bra på väggen uppe på ovanvåningen där vi håller på att göra iordning ett riktigt fint marsvinsrum. Men allra först ska den få en ram.
Jag måste också tillägga att Eleni gör fantastiska konstverk på beställning. Och så bloggar hon också 
Marsvinsmaffian heter hennes hem på internet.
Kul att du bloggar så ofta! Fantastiskt fin tavla!
Jag har ju glömt att säga varsågod
Tack själv för fåtölj, säng och vattenflaskor 