Vägda igen

Jag försöker väga åtminstone varje månad. Kajsa vägs lite oftare…

För några dagar sedan var det månadsskifte och då passade jag på. Resultatet blev ganska tillfredställande:

Niña, Tomas och Stumpan har gått ner lite. Maritza har gått upp… inte konstigt hon växer säkert fortfarande. Men Kajsa hade tyvärr gått ner några gram hon också. Hon är knepig hon. Att väga henne före eller efter en måltid kan göra många gram. Men här ser ni resultaten och jag är inte oroad.

Vägda i slutet på augusti

Jag börjar, äntligen, få lite rätsida på min filmsnutt på det lösenordsskyddade inlägget där sonen busar med grisarna. Nu laddar den inte i evigheter längre utan startar filmen ganska snart och visar den utan hack. Klicka på länken och testa, ni som har lösenet. Har ni glömt det kan ni maila mig, så skickar jag ett svar…

Jag måste bara berätta lite OT om en väldigt udda komplimang jag fick häromdagen: På arbetet reste jag mig från min stol och skulle gå på toa. Lite stel, efter att ha suttit ganska länge, så haltade jag väl till ett par steg. På vägen stod några arbetskamrater i 20-30-årsåldern och pratade med varandra. En av dem frågade om jag hade gjort illa mig. Men jag förklarade som det är: Gumman börjar bli gammal och behöver knaka igång lederna när hon har suttit ett tag Självklart säger hon ”Nämen, du är väl inte gammal!” Jag konstaterar då att hon nog har rätt. Jag fyller ju bara 50 nästa år och det är ju ingen ålder på en häst… Då utbrister killen, som hon pratat med ”Vaaa! 50!! Dig skulle man ju forska på. Det trodde jag aldrig att du var såå gammal!” Vad säger man…? Tack…tror jag… Men jag såg mig, för min inre syn, treva fram i någon slags labyrint, sökandes efter mat, som en laboratorieråtta. Eller ”guinea pig”