Kring Kringelkroken

Det var någon som sa; "Ett kök utan marsvin är tråkigt."

Jaaa, nu vet vi


   Maj 11

Jaaa, nu vet vi

Kajsas veterinär ringde mig i går och berättade att provsvaren hade kommit.

Kajsa lider av Hyperthyreos, dvs överaktiv sköldkörtel. Det ger symptom som på en hemsida beskrivs i punktlista så här:

  • Svettningar
  • Värmekänsla
  • Trötthet
  • Menstruationsrubbningar
  • Hjärtklappning och ökad puls
  • Viktnedgång, pga ökad energiförbrukning
  • Darrningar, vilket beror på att känsligheten för vissa ämnen i nervsystemet ökar
  • Lös mage, beroende på att maten passerar snabbare genom tarmen
  • Nervositet, dålig sömn, oro, irritation, ilska och gråtmildhet
  • Muskelsvaghet, som beror på ökad energiförbrukning och att musklerna bryts ner
  • Hudproblem, bland annat kan naglar släppa från nagelbädden och man kan få håravfall

Eftersom jag hittills inte hittat en enda rad om detta sjukdomstillstånd på marsvin så är ju punktlistan för människor. Översatt på Kajsa blir det väl ungefär så här:

  • Kajsa kan inte svettas som en människa
  • Kajsa är kanske varm, men har svårt att tala om det
  • Kajsa har olympisk medalj i sömn. Hon sover ofta och länge. Jag väcker henne ibland för att jag blir orolig att hon inte äter tillräckligt ofta.
  • Har marsvin mens?? Njaää. Men jag har aldrig sett Kajsa i brunst.
  • Kajsa andas mycket fort
  • Kajsa har jättesvårt att hålla vikten
  • Har inte sett några darrningar på Kajsa
  • Kajsa har ofta ”mjuk” mage
  • Kajsa är jättekänslig för minsta lilla. De andra i flocken kan inte snudda henne utan att hon springer iväg. Ofta räcker det med att de ställer sig och tittar stint på henne för att hon ska springa iväg. Jättekul tycker Stumpan och Maritza och snuddar och tittar lite extra… Tomas och Niña hemfaller inte så ofta till sånt. Kajsa markerar och biter efter de andra marsvinen ibland. Det händer när de har stressat henne mycket. Tyvärr skiljer hon inte mellan retstickorna och de som inte gjort något. Antagligen pga starr. Hon ser inte skillnad helt enkelt.
  • Det började ju med att Kajsa ramlade omkull och inte kunde vända sig rätt…
  • Kajsa fäller massor. Mer än de andra. Hennes klor ser också ”konstiga” ut.

Nu kommer det bästa av allt: Man kan medicinera detta så att hon i princip blir helt bra! Redan samma dag började vi. Som vanligt finns det ingen medicin för marsvin eller ens för djur, utan det är människo-mediciner som gäller. (Konstigt, medicinen är säkert testad på marsvin. Grrrr.) Thacapzol heter den medicin som Kajsa ska äta nu. Det är små vita tabletter och jag får leka alkemist varje kväll för att fixa Kajsas dos.

Jag sätter på mig plasthandskar innan jag börjar. Vet inte varför, men jag är tillsagd att göra det. Sedan löser jag upp en tablett i en milliliter vatten. Jag ger Kajsa 0,14 milliliter av lösningen som blir. Övriga 0,86 milliliter häller jag i en burk som jag så småningom ska lämna till apoteket. Man ska inte hälla överblivna mediciner i avloppet…

Effekt av medicineringen ska vi se om cirka en och en halv till två veckor. Då ska Kajsa tillbaka till veterinären för nya blodprover. Man måste se om allt står rätt till och kanske reglera dosen eftersom man förväntar sig att hon kommer gå upp i vikt nu.

Tänk att man kan bli så glad över att få reda på att någon är sjuk. Det har varit jobbigt att kämpa på, utan att veta. Nu räknar vi in Kajsa i skaran av grisar som ska ha sin ”meducin” kl 20.00. Stumpan får ju redan Metacam mot sin artros varje kväll och Tomas får en Voltaren ögondroppe i pärl-ögat, var tredje kväll. Han har kronisk uveit, dvs inflammation inuti sitt öga.

Måste bara berätta att sedan jag vägde hela gänget och konstaterade att Niña måste gå ner så har hon gått från 1303 gram till 1264 gram, nyäten. Det är 39 gram, eller 3% på en vecka. Jag ger dem grönsaker på morgonen. Varsin skål. Tricket har blivit att jag tar ner Niña till köket där hon får äta ensam. Jag passar på att äta frukostmüslin samtidigt. Hon får lika mycket som alla andra, men kan inte vittja de andras skålar. När alla har ätit klart får hon komma tillbaka till hagen igen. Jag märker att det har blivit mycket lugnare tempo. Niña äter lugnare och de andra också. I början försökte jag äta frukost uppe vid hagen och ha Niña lös på golvet utanför hagen med en egen skål, men det blev bara jobbigt. Jag spillde när jag skulle hindra Niña smaka på elsladdar etc. Det är lättare att ta henne till köket.

Jaa, livet leker!!

Du kan se alla svar till detta via RSS 2.0 feed. Du kan svara, eller peka tillbaka fran din egen sida.

4 kommentarer

  1. Lina skriver:

    Tur att ni hittade ”felet” hos Kajsa och att det finns bra mediciner, lycka till :)

    Lina, Ruffe & Turbo

  2. Susanna skriver:

    Wow! Det är så härligt med duktiga och envetna veterinärer som ser till att lösa problem och sjukdomar :) Finns ingen medicin för marsvin, då tar vi en annan! Hoppas att hon blir riktigt bra snart då. Alltid lika kul också att läsa något en riktigt ambitiös marsvinsägare producerat :)

  3. Eleni skriver:

    Så skönt att få veta vad det är med Kajsa! Vilken härlig bild förresten :)

  4. Sara Starkström skriver:

    Hej!

    Hur mår grisen idag? Jag har också ett marsvin – Kolan – som har detta. Hon har dock urinsten också som jag ska börja behandla först. Om det går bra så hoppas jag att vi ska kunna behandla henne mot Hyperthyreosen också! :o )

    Skulle vara kul att höra hur det har gått för dig!

Svara














Switch to our mobile site