Lilla Smulan finns inte mer

Smulan blev helt bra från sin urinvägsinfektion. Allt var frid och fröjd i stugan i går kväll. Jag väger henne varje morgon innan frukost eftersom hon gick ner en del i vikt när hon var dålig. Hon har gått upp sakta men säkert under de senaste veckorna och vägde all-time-high nu på morgonen. 853 gram. Men när jag satte ner henne för att hon skulle äta frukost såg jag direkt att något inte var som det skulle. Smulan ville inte äta. Hon satt bara uppburrad i ett hörn. Jag bad maken väcka sonen för att dom skulle kunna åka med henne till veterinären med en gång. Jag själv var nämligen bokad på jobb. Innan dom åkte såg vi att hon hade diarré. Hos veterinären fick hon vätska under skinnet eftersom hon hade en början till uttorkning. Hon fick ett preparat som hon skulle äta tre gånger per dag i två dagar för att få i sig massor av fibrer. Hon skulle matas med Critical Care och få mycket vatten.

Jag fick rapporter regelbundet via telefon eftersom jag självklart var orolig. Sonen konstaterade att hans lediga dag nu var uppbokad av att vårda Smula. Men det var ok. Två timmar senare ringer han och säger att han inte tror att Smulan kommer klara det här. Hon blir bara sämre, trots alla ansträngningar. Jag råder honom att ta henne till veterinären igen. Under tiden ringer jag min bror och förklarar läget. Smulan och PimPim är ju inte våra marsvin utan bor i normala fall hos min bror med familj.

Hos veterinären konstaterar man att man visst kan försöka, men prognosen är inte bra. Smulan kommer nog inte ens klara dagen. Vid det här laget märks det att hon har till och med ont när hon andas. Sonen ringer min bror som tar beslutet att Smulan får somna in

Nu går ju tankarna runt. Vad hände? Från pigg och kry till död på mindre än 12 timmar. Jag har rannsakat mig. Fick hon inte för mycket grönsaker i går… Men sonen berättade att veterinären säger att man får inte en så fullständig kollaps av lite för mycket grönsaker om man är van vid att äta grönsaker annars. Troligtvis har hennes envisa urinvägsinfektion, som hon åt två antibiotikakurer för att bli av med, vandrat vidare och orsakat något annat i stället. Hon var inte fri från infektionen helt enkelt. Den satt bara inte kvar i urinblåsan. Vi vet att hon hade cystor som hon hade fått hormonsprutor mot. Hon var fyllda 5 år och hon hade gått ner en del i vikt tidigare. Det var tydligen dags nu.

Stackars PimPim nu är han änkling…