Daisy med den gigantiska kaninen

Jag mötte upp min vän i Väderstad, fikade och ringde Eragons för att fråga om det var okej om det kom en extra pälskling till omplaceringen. Det var ju så klart helt i sin ordning. När fikat var slut så begav sig två bilar mot annonsörens adress. Jag hade en extra transport i bilen som jag tog med mig när vi ringde på. Vi gick aldrig längre än till hallen så jag såg aldrig kaninen och hur Daisy hade bott, men jag kan säga att hon var älskad och hade haft kompis ända till nyligen. Familjen hade börjat med två marsvin en gång och efter många år dog det ena marsvinet och Daisy anförskaffades hos en som födde upp marsvin (osäkert om det var en som ställde ut eller bara födde upp för skoj) som nytt sällskap. När så Daisys kompis dog, vid 7-8 års ålder, så bestämde man sig att man inte ville fortsätta med marsvin eftersom familjen hade fått nya intressen som tog deras tid. Man hade även skaffat en kanin för ett tag sedan och eftersom man visste att Daisy inte fick sitta ensam fick kaninen bli ett sällskap. Vi talade med varandra en stund och jag lovade att Daisy inte skulle bli ensam och att hon förhoppningsvis skulle få bo i en flock. Dottern i huset satte själv Daisy i transporten och jag fick uppfattningen att både mamman och dottern kände sig lättade samtidigt som de självklart tyckte det var jobbigt att lämna ifrån sig någon de faktiskt tyckte om och som hade varit en familjemedlem länge.

Så sattes Daisys transport i en bil som for till Eragons, där Irene mötte upp. Hon badade Daisy i Malaseb, som är ett receptbelagt schampo mot svamp, eftersom de flesta teddysar lider av hudsvamp pga deras täta päls och att folk oftast inte rakar ner dem över sommaren och borstar igenom deras päls under vintern så att det kommer luft till hårbottnen och allt hö och boss som annars lägger sig närmast huden försvinner. Dessutom tyckte hon Daisy var lite tunn så hon sattes på ”vänt” i omplaceringen så hon fick äta på sig lite och så Irene kunde kolla så det inte var något annat som saknades henne.

Nu har söta, fina, goa Daisy blivit adopterad och fått ett för-evigt-hem i en alldeles egen flock och kommer aldrig, aldrig bli ensam igen.

Daisys nya matte är duktig fotograf. Det är hon som tagit de här två bilderna i hennes nya hem.

Page 2 of 2 | Previous page