Mordet på Puck
Uppfödare måste byta ut avelsmaterialet. Utställare byter för att de inte placerar sig eller för att lilla grisen blir för gammal. Men varför får de inte stanna hos privatpersonerna som skaffar ett djur för kel? Det är bara att titta på Blocket så ser man de orsaker som uppges; Allergi (Kollar man inte sånt INNAN man skaffar djur.), tröttnat (Va! Säljer de sina barn när de tröttnar på dem också?), tidsbrist (De tar ju knappast hela ens fritid…), nytt husdjur (Men! Marsvinen var där först!), flytt (Ja de tar ju så oerhört stor plats. Not!!), semester (Jag blir mållös.). Sällan är det äldre marsvin som annonseras ut. Antingen är de väldigt unga (felköp, ogenomtänkta presenter etc) eller också är det ungefär två år, som tydligen är någon slags gräns för intresset hos en människa. Blir du äldre än två år i en familj så räknas du tydligen som en familjemedlem och då gör man sig inte av med dig på Blocket. Självklart finns det anledningar även jag tycker är giltiga för att man inte kan ha kvar dem, men sälj dem inte som varor på Blocket. Det är älskade familjemedlemmar som ska flytta hemifrån. Självklart ska man ta betalt. Ordentligt betalt till och med eftersom det är deras enda skydd mot oseriösa människor. Ta kontakt med en omplacering om du behöver hjälp och råd. Skriv ett kontrakt och släpp inte kontakten efteråt! Informera! Kräv marsvinskunskap. Erbjud din hjälp. De är skyddslösa. Deras liv ligger i era händer.
Hade Pucks matte inte skänkt bort Puck och hennes kompis, utan skrivit kontrakt och hållit kontakten. Kanske hälsat på, så hade troligen inte Puck varit utan hö så länge att hennes tänder blev så förvuxna att hon inte kunde äta längre. Jag tror inte att hon visste om att man tänkte avla på hennes alldeles för gamla honor och att deras eventuella ungar skulle bli föda till en reptil. Jag tror inte att Pucks kompis och den andra honan såldes. Jag tror de dog. Antingen av svält eller något annat som hade kunnat undvikas med det minsta av kuskap om marsvin. Jag tror att annonsören insåg att de resterande marsvinen också mådde dåligt och om man skulle kunna få ut något av dem så gällde det att få dem sålda kvickt. Innan de dog av sig själva. Puck är nämligen inte ensam om att ha problem, hon är bara värst ute. Hanen har tänder som är av och de undre framtänderna är alldeles för långa. Han kan inte heller äta normalt. De två små tjejerna har inte några problem med tänderna, men de äter väldigt dåligt av höet. Grönsakerna slinker ner så småningom, men de väntar nog på pelletsen. De får ingen utan jag stödmatar dem också. De har nog inte normal marsvinsdiet efter för lång tid, kanske hela livet, utan hö och grönsaker.
Så snälla, snälla ni med marsvin som inte kan bo kvar. Tänk på Puck. Låt inte era små familjemedlemmar sluta som oälskade foderautomater till reptiler eller som en livrädd rejäl mumsbit själva. Jag tror nämligen inte det är det ni vill att er lilla luddboll ska bli. Ni vill bara att någon annan tar över ansvaret ni själva inte vill ha längre. Det enda sättet ni kan skydda dem på är att skriva papper och hålla kontakten. Och för allt i världen, skänk inte bort dem! Gratis mat till sina kelgrisar vill alla djurägare ha. Även reptilägare…
Och du… Om du funderar på att skaffa marsvin. Titta inte i djuraffären. Titta på repti.net under rubriken foder, levande innan du tittar på Blocket. Du kan bli någon eller någras räddande ängel. Det är jobbigt, men värt det. Jag lovar.
PS. Alternativet avliva friska djur för att man ska på semester eller har tröttnat eller dylikt finns inte i sinnevärlden. ELLER HUR!!!!
Page 3 of 3 | Previous page
Mina:
april 16th, 2013 at 13:18
Detta är en hemsk historia och inget djur förtjänas att behandlas så här.
Men jag gillar inte hur du slänger alla reptilägare i högen ”dåliga ägare”, faktum är, att jag känner inte en enda reptilägare som är så som du beskriver dem. Och hur lite vi än gillar det så måste reptiler också ha något att äta, eller är de mindre värda för att de äter söta små marsvin?
Jag kan ju säga så här också… Mina marsvin har aldrig varit hos veterinär, aldrig har de heller varit försäkrade. De levde alla sina stillsamma liv tills de blev 6 – 7, då dog de stilla. Det har inte funnits i min verklighet att försäkra marsvin, och det är så för många djurägare! Man ska inte håna de som gör fel, man ska hjälpa dem till rätta istället!
Camilla:
april 16th, 2013 at 14:16
Mina,
Jag tycker inte jag drar alla reptilägare till skampålen. Faktiskt känner jag några riktigt seriösa och trevliga själv. En av dem brukar också peka på annoner där man säljer levande marsvin åt mig. Jag själv skulle aldrig klara att ständigt hålla koll på dessa sidor nämligen, psykiskt. Det tråkiga är att de berättar för mig att reptilerna inte heller hålls på ett djurvänligt sätt. Ofta är de väldigt känsliga och är definitivt inte robusta familje- och barndjur. Jag vet några som räddar små reptiler som också säljs som levande foder, men jag sysslar med marsvin.
Reptiler ska självklart ha något att äta, men de ska äta död föda som är avlivat på ett godkänt och seriöst sätt. Om man är något sånär seriös djurägare tycker jag man ska ta reda på vilka regler som gäller för de djurslag man hyser. Det är inte tillåtet att utfordra reptiler med levande ryggradsdjur i Sverige. Punkt. Här är Jordbruksverkets förtydligande skrift om detta: http://www.jordbruksverket.se/download/18.32b12c7f12940112a7c80006663/Levande+F%C3%B6da+31-6812-10.pdf
Läser du vidare i lagar, regler och förordningar finner du att det inte är godkänt att avliva djur hur som helst hemma själv. Så en liten hemuppfödning av marsvin eller andra djur för att säkra fodertillgången för sina reptiler är inte för gemene man. Och om man nu ändå uppfyller dessa så att du får avliva så måste fortfarande foderdjuren hållas enligt lagar, regler och förordningar. De ska ha rätt ytor, skötsel och foder. OCH… de har rätt till veterinärvård om de bli sjuka. Och rätt skötsel är inte att ständigt låta hane gå med honor så att honorna ständigt är dräktiga.
Jag blir glad att höra att dina marsvin aldrig behövt veterinärvård och att de blev så pass gamla, det tyder på att du köpt friska djur som antagligen var ungar och skött dem rätt. Men om olyckan är framme eller om man som jag förordar; köper bättre (eller sämre) begagnade djur så kan man sällan välja om de är/blir sjuka eller inte. Om man då ändå behöver komma en sväng till veterinären för att avhjälpa för långa tänder eller få antibiotika utskrivet för att det finns en urinvägsinfektion så kostar det ganska stora pengar. Bara att komma in till veterinären under helgen (Det är då jag inte arbetar.) kostar 1100:- här där jag bor. Då är jag lyckligt lottad som har en veterinär som har öppet kvällar och helger. Om man då vet att en försäkring för ett marsvin kostar ca 350:- per år känns det inte så tokigt att försäkra. Eller?? Jag försäkrar mina djur av samma anledning som jag har en hemförsäkring; Jag vill aldrig behöva använda den, men om något händer vill jag inte att det handlar om pengar. Men andra väljer att inte försäkra och stoppar undan en slant varje månad i stället som en slags buffert. Så om olyckan händer så finns det pengar. Alla sätt är bra…
Jag skrev det här blogginlägget i förtvivlan över ett enskilt öde, men jag kan säga att det är inte det första jag sett. Jag har hämtat ”ormdjur” flera gånger, senast fyra ungar och två dräktiga honor i januari, och det är alltid, tyvärr, lika sorgligt. Jag har inte en enda gång sett att de ens har det drägligt. Flera av mina egna är fd ormdjur.
Jag hånar inte, jag försöker öppna ögonen på folk. Ta hand om de djur ni väljer att skaffa på ett riktigt sätt. Hjälp till att ta hand om de hemlösa först innan nya små liv sätts till världen. Läs på innan ni skaffar dem. Ta reda på om någon i familjen är allergisk. Planera för att behålla ditt djur till den dagen den dör en naturlig död. Räkna med att det blir en familjemedlem till som har rätt att kosta pengar och som också ska med på semestern, eller få semestervakt. Hur många vet t ex att en chinchilla kan bli 18-20 år, är nattaktiv och inte heller får hållas ensam?
Elina:
april 16th, 2013 at 19:12
Jättebra skrivet! Det borde vara lag på att registrera alla djur så att inte sånt här kan ske! Mina två marsvin är självklart försäkrade, som tur är har jag inte behövt använda försäkringen än, men den är viktig att ha.
Lena Rössel:
april 16th, 2013 at 19:46
Bra rutet Camilla!