Vad är ett liv värt? En följetong man önskar inte fanns.
Flera gånger har jag blivit engagerad i marsvinsöden och äventyr, och då menar jag inte bara mina egna smågrisars utan småsjälar som av olika anledningar har behövt hjälp att komma någon annanstans än där de har varit just då. Ibland har det varit Blocketmarsvin och nu på senare tid även sådana som hotats av avlivning hos veterinär av de mest häpnadsväckande orsaker. Jag tänker publicera en liten följetong med berättelser om de tillfällen jag varit engagerad hittills under 2012.
Vi börjar med den 7e januari då jag satte mig i bilen med alla transportburar jag äger i bakluckan och körde till en kille och hans sambo som bor i en liten by mitt i skogen i mörkaste Småland. Det började med en Blocketannons. Det var flera som hade reagerat på den eftersom det var så många som 15 marsvin som såldes. Irene på Eragons hade försökt att få kontakt men hade inte lyckats. Då provade jag och fick napp. Efter det telefonsamtalet bestämde jag mig för att göra någonting åt saken. Inte för att samtalet hade varit otrevligt på något sätt utan just för att det var tvärt om. Killen bemötte mig trevligt och försökte svara på alla frågor jag hade. Jag tyckte helt enkelt synd om både honom och om marsvinen. Efter att vi hade kommit överens om ett pris och att jag skulle komma och hämta dem samma dag så satt jag i ett kök några timmar senare och drack kaffe och åt goda smörgåsar och ställde massor med frågor som han försökte besvara.
En teddy
Det var en kille som skaffade några marsvin på vårkanten från annonser. Han hade försökt att köpa på djuraffären men de hade inga så han fick uppfattningen att det var ont om marsvin i trakterna och eftersom han själv var bondson tyckte han det var självklart att de skulle få föröka sig. Vad han inte visste var att det går fort att få många marsvin om man inte har koll på kön och när de blir könsmogna. Därför lade han ut en annons på Blocket när det började gå överstyr några månader senare.
En annan teddy
När vi sedan gick ut i den förrådsliknande delen av ett litet stall där marsvinen fanns förstod jag att det saknades mer kunskap. Han hade utfodrat dem någotsånär rätt, med C-vitamin och så, men han hade inga namn på dem. Det bodde två honor och två hanar tillsammans med en bunt ungar i en stor bur. Han hade inte riktigt koll på vilka ungar som tillhörde vilken mamma eller om det till och med var så att alla tillhörde bara en av mammorna. Vem som var pappa av de två hanarna får man gissa. Att hanarna inte hade skadat varandra mer än de hack i ryggen man kunde förvänta sig tyckte jag var otroligt. I en annan stor bur satt en högdräktig hona med en viril hane och deras ungar. I den tredje buren satt två okastrerade hanar. Intresset för avel fanns egentligen inte. Han hade satt den långhåriga hanen med den långhåriga honan för att han tyckte de var fina.
En av ungarna
Page 1 of 2 | Next page