Var kommer hon ifrån?

Jag började med att ringa min veterinär för att fråga vad som kan orsaka detta håravfall på huvudet. Det finns massor med orsaker, fick jag höra, men det vanligaste är någon typ av parasit. Då förklarade jag att jag skulle hämta 5 marsvin och att ett, med all säkerhet, behövde någon typ av vård. När hade de en morgontid? Detta var en onsdag och de hade en tid på fredagens morgon. Då var iofs ”min” veterinär ledig, men jag tänkte att parasiter har alla veterinärer erfarenhet av. Efter att jag talat med maken om bilen, ringde jag tillbaka och bestämde att jag skulle komma och hämta marsvinen på torsdagskvällen.

Så nästa dag tog jag bilen till jobbet, var totalt okoncentrerad hela dagen och avslutade så snart klockan blev fem, ringde och hörde efter om det var lämpligt att komma och satte mig i min kära Volvo (AKA marsvinsexpressen) slog in adressen på GPSen och gav mig iväg på äventyr. Den här gången var det inte så långt bort, men det var halt och mörkt och vägarna var okända. Till slut kom jag fram till en trevlig familj, mamma, pappa och tre halvvuxna döttrar. På deras vardagsrumsgolv fanns underverken i två, ganska stora burar. Två pampiga, ursöta killar som trivs alldeles utmärkt ihop, i en och tre söta tjejer som är jätte-tighta i den andra. Jag frågade massor om dem och berättade massor om marsvin. De frågade mycket och jag uppfattade dem som intresserade av vad jag sa. Mamman konstaterade flera gånger att de nu visste mer om marsvin när de skulle lämna iväg dem än vad de visste om dem under alla år de hade haft dem. Det är nämligen inte purunga killar och tjejer de är runt 5 – 5½ år allihop.

Jag berättade också att jag hade en veterinärtid till honan med kalt huvud nästa morgon. Pappan berättade då att han hade varit hos veterinär med henne men att de inte kunde säga vad det var och när de ville ta ett prov för att skicka iväg till labb så kostade det så mycket så de avvaktade. Håret växte ut igen så då föll det hela. Sedan hade hon tappat håret i omgångar. En gång har hon tydligen varit helt naken! Jag frågade vilken veterinär han hade varit hos och efter lite diskuterande inom familjen kom de fram till att det kanske var den klinik dit jag skulle nästa dag.

Flickorna visade bilder på marsvinen och jag bad att de skulle skicka foton till mig på dem. Det skulle de göra. Hela familjen kramade om dem och sade hejdå. De hjälpte till att bära ut dem och deras saker till bilen och jag lovade att höra av mig och berätta hur det gick hos veterinären. Så åkte vi hem och ordnade så att de kom tillrätta i vårt TVrum som ligger så långt bort från min vanliga flock som möjligt pga den eventuella smittrisken. Det är faktiskt ett helt våningsplan emellan…

Vi, i min familj, bestämde också restriktioner ang. kläder, handhygien och annat som skulle kunna föra över eventuella parasiter emellan flockarna. Kanske lite överdrivet, men jag vill inte stå med nio marsvin med ringorm, sellnic eller något annat otyg. Det har blivit så att min vanliga flock sköts av sonen och maken och jag sköter de nyanlända, av praktiska skäl. Stumpan är alldeles förtvivlad, hennes annars mycket gälla stämma, har fått förnyad intensitet när hon ser mig. Det är ren frustration! Matte klappar mig inte!!

När jag var hos familjen berättade de hela historien om sina marsvin. Den berättelsen är intressant och jag vill återge den. Men eftersom det skulle bli ett VÄLDIGT långt inlägg om jag gjorde det här, ska jag berätta den i ett eget inlägg alldeles snart. När jag skrivit det färdigt. Veterinärbesöken är också intressanta. Kommer inlägg om det med. Nu vet ni i alla fall lite mer än innan var de fem gullegrisarna som har invaderat vårt TVrum kommer ifrån

Page 2 of 2 | Previous page