Att tvingas till svåra beslut och en del beslut tas utan att du kan göra någonting

juli 1st, 2012 by Camilla

Or will you run against and finally reveal

Why some die young

Why some die young

Why some die,

Some die young

But you better hold on

So many things I need to say to you

Please don’t, don’t let me go

And we said we would die together

Some die young

But you better hold on

So many things I need to say to you

Please don’t, don’t let me go

And we said we would die together

Some die young

But you better hold

So many things I need to say to you

Please don’t, don’t let me go

And we said we would die together

Some die young

(Some die young)

Niña finns inte mer
Jag och Stumpan känner oss ensamma mitt i flocken… Det kommer aldrig bli detsamma. Det finns inga fler RuskenTussar, KajsaPloppar, BamseTomasar och GoseNiñasar i världen. De var unika. De kommer aldrig tillbaka. Några eror har försvunnit. Vad gör jag den dagen inte RumpenStump finns???

Page 4 of 4 | Previous page

Posted in Kajsa, Marsvin, Niña, Stumpan, Tomas | 11 comments

Previous post:
Next post:

  1. Flemming:

    juli 2nd, 2012 at 00:32

    Beklagar Camilla !
    Det finns inga ord som kan trösta i sådana stunder…

    Vila i frid alla tre och glöm inte att berätta hur bra ni hade det i ert hem på jorden !

  2. Marsvinsliv:

    juli 2nd, 2012 at 00:40

    Beklagar så Camilla. Förstår din smärta och sorg. Den dag Stumpan inte finns så finns Maritza och hennes vänner. Förhoppningsvis även andra själfulla marsvin som du inte har träffat än. Man sörjer dom man förlorar. Men minnena av dom har man kvar för alltid.

  3. Anna:

    juli 2nd, 2012 at 00:44

    Å så tråkigt! Så många på kort tid…
    När ditt hjärta läkt någorlunda kommer säkert fler grisar få underbart hem hos dig. (Vet två som är aspiranter på livslångt hem)
    Kram från Anna och Bubbel, Doris, Daisy, Hedvig, Lillie & Sandy.

  4. Marie:

    juli 2nd, 2012 at 01:17

    Åh, Camilla! Mitt hjärta blöder! Sov i ro finaste Ni~na…

  5. Lisa:

    juli 2nd, 2012 at 08:19

    Men nej! Hur mycket sorg ska en matte få stå ut med? Sitter här på jobbet med tårar i ögonen… <3

  6. Ingrid:

    juli 2nd, 2012 at 11:18

    Så otroligt fint skrivet.
    Lilla Niña, jag beklagar så. Vila i frid, fina lilla gumman. <3
    Massor med tröstkramar till er som blivit kvar!

  7. Karin och grisarna:

    juli 2nd, 2012 at 11:54

    Så jättefint skrivet om det tunga och sorgliga det innebär att förlora sina älsklingar. Hos dig har de haft det bästa liv en liten gris kan ha, med respekt och kärleksfull omtanke.En stor tröstkram från mig, JB, Myssli och Murvel.

  8. Tinna/Juni Juli:

    juli 2nd, 2012 at 16:51

    Jag beklagar innerligt din förlust, Camilla inte bara av en utan flera…
    Jag tänker… Det krävs ett mod att våga älska, vilkorslöst, att kunna ge o få kärlek oavsett art. Att ta ett svårt beslut som innebär en förlust, då krävs mod o osjälviskhet.
    Du fångar orden på ett innerligt sätt…

    Stor varm tröstkram till dig från oss

  9. marsvinsrumporna:

    juli 2nd, 2012 at 20:40

    Så vackert och varmhjärtat skrivet.
    Sänder en varm kram från oss här hemma ♥

  10. Susanna:

    juli 9th, 2012 at 23:34

    Nää vad ledsen jag blir :( Så sorgligt. Och på så kort tid.
    Vila i frid alla fina lurvbollar ♥

  11. Eleni:

    juli 10th, 2012 at 03:56

    Fy så fruktansvärt tråkigt :C Så himla sorgligt med så mycket på en gång. Skickar tröstkramar till dig mellan mina egna tårar…